Ut med mobilerna ur klassrummen

Nu har den poppat upp igen – debatten om huruvida eleverna ska få ha med sig sina egna mobiltelefoner under lektionerna. Liberalerna vill ha ett förbud och kräver lagstiftning.

I princip håller jag med. Men egentligen borde det här inte vara en fråga för politiker. Det är en fråga för skolledning och lärare.

Och det är en ren ordningsfråga.

Det borde inte vara så svårt.

Men tyvärr har skolledningar och lärare ”inte vågat” förbjuda.

En del skolor har dock gått en annan väg, och infört förbud mot mobiltelefoner under lektioner. Till exempel Engelska skolan, vilket belystes i radions P1 härom morgonen. Det finns förbud på andra håll också.

Nu kommer också varningar från olika håll vad gäller vårt beroende av mobilen och hur den påverkar vår förmåga att koncentrera sig, ja, rent av vårt allmänna välbefinnande. Lyssna gärna på P1-programmet Kropp och själs senaste program. Där får vi veta att det höjs varnande röster från it-teknikens egen vagga, Silicon Valley i USA, om vad ett ständigt användande av mobilen gör med oss människor. Och hur vi framkallar ett beroende, som i vissa fall kan liknas vid ett missbruk.

Man behöver ju inte vara forskare för att förstå hur störande en mobil kan vara. Vi har väl alla varit med om ett pling eller ett burr i fickan, som fått oss att avbryta samtal och tappa koncentrationen på det vi egentligen höll på med. Är det så vi tycker att det ska vara på lektionerna i skolan?

När skolans personal låter elever ta med sig mobilen in på lektionen förminskar man både sitt eget och utbildningens värde. Mobilen i sig tillåts vara viktigare, än undervisningen.

Så hur kan det då vara så svårt för rektorer och lärare att säga att på den här skolan har vi inte den privata mobiltelefonen med på lektionen?

Visst det kräver en del saker av skolan.
Man måste sörja för en säker förvaring av telefonerna under lektionstid.
Föräldrar ska känna sig trygga med att de kan få kontakt med en skolexpedition om det skulle uppstå ett akut behov att nå barnen.
Det kräver att man faktiskt kan motivera sitt beslut, och att man är tydlig med detta från dag 1.
Och det innebär förstås att eleverna har tillgång till datorer/läsplattor som skolan äger. Det vill säga att de är rensade på all personlig data.

Så vad väntar rektorer och lärare på?

Lotta Hördin

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s