Demokratiskt café

Demokratin i Sverige har hunnit fira 100 år. Den är en självklar del av vår vardag och vårt land.
Därmed är det lätt att ta den för given.
Men demokratin måste vårdas, värnas, utvecklas och moderniseras utan att för den skull förlora sin kärna.

Det var välkommet att vårterminens första Filosoficafé på Dunkers i veckan ställde en rad viktiga frågor kring demokratibegreppet. Allt under ledning av filosofen Martin Severinson som efter en något trög inledning fick igång diskussionen.

Tyvärr var det inte fullsatt på Dunkers. Det vore enkelt att dra slutsatsen att vi kanske inte är så intresserade av hur vi organiserar vårt samhälle. Men så klart kan man inte dra så stora växlar på det.
För man kan likväl vända på det hela och konstatera att det var ändå en hel del som avsatte en timme en vardagskväll för att diskutera just demokratin. Det är ju hoppfullt.

Det är lätt att svartmåla och bara peka på det som inte fungerar i Sverige. Då glömmer vi att det allra flesta i arbetsför ålder går till jobbet varje dag, att stora delar av sjukvården faktiskt ger den vård som utlovas, att majoriteten av skolor och förskolor levererar och så vidare.

Den svepande kritiken baseras sällan på fakta. Den lyfter en enskild händelse, drar snabbt förenklade slutsatser om att hela systemet är i kris, utser syndabockar och kräver snabba lösningar.

Det finns problem och utmaningar att ta tag i. Givetvis.
Brister och felaktigheter ska uppmärksammas. Och åtgärdas.

Men det är inte detsamma som att avfärda hela systemet och idiotförklara politiker. Det klagas på att det tar tid att fatta beslut och stifta lagar. Det klagas på att det är omständigt och obegripligt. Det klagas på maktfullkomliga politiker som inte lyssnar på medborgarna.

Men demokratins grundvalar, som vi känner den, ska vi vara rädda om. Något som också påpekades under kvällen.

Det Filosofiska caféet bjöd på inspel från olika håll. Berättelser om ett samhälle vars arbetsliv och livsförhållanden inte ger tid att engagera sig politiskt. Men också om behovet av att skapa mötesplatser och öppna dörren för till exempel nyanlända.

Det finns ett personligt ansvar.

Har du tänkt på att du själv kan bli politiker? När du får höra att ingenting funkar i sjukvården tar du reda på fakta? Ställer du motfrågor?

Utvecklingen, eller snarare avvecklingen, vad gäller demokratin i länder som till exempel Polen och Ungern, kan fungera som varnande exempel. Inskränkningar i yttrandefriheten naggar på demokratin. Till sist kan den vara borta.

Den demokratiska ordning vi har är som sagt i grund och botten det bästa valet. Alternativen förskräcker.
Men demokratin måste precis som annat utvecklas och former kan moderniseras. Utan att tulla på grundvalarna.

Det blir fler filosoficafeer under våren. Den 15 mars diskuteras hållbar utveckling, den 19 april filosoferas kring minnet och den 28 maj är rubriken ”Alla är lika värda, vad betyder det?”

Lotta Hördin

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s