Demokratins många nivåer

Förra veckan sändes första avsnittet i SVT:s miniserie om demokratin. Journalisten och förre TV4-chefen Jan Scherman försöker ta reda på hur det står till med den styresskick som vi nu haft i hundra år i Sverige. På torsdag sänds del 2.

Det är bra att demokratin debatteras och diskuteras. För vad vi än säger, hur mycket vi än kritiserar det sätt på vilket vårt land styrs, så vet de flesta att demokratin är den enda vägen vi kan välja. Därför måste den hållas levande.

Men det som det tog lång tid att erövra kan raseras på nolltid. Demokratin har tagits allt för given. Och framför allt har dess bas underminerats.

En livaktig och stark demokrati byggs nämligen underifrån.

Jan Scherman vandrade i det första avsnittet runt i riksdagshusets korridorer. Han granskade toppnivån inom det demokratiska systemet. Och det är förstås en mycket viktig del.

Precis som de kommunala och regionala nivåerna.

Men vi glömmer lätt bort att hela den stora idrottsrörelsen och föreningslivet i övrigt också är uppbyggt på samma sätt som de politiska institutionerna. Även här ska demokratin vårdas och värnas. Genom att vara med i en förening, ta ett styrelseuppdrag eller fylla andra poster inom föreningar och organisationer drar människor sina strån till ett samhälle som i alla verksamheter ska vila på ett system där val och öppenhet är avgörande beståndsdelar.

Liksom att politiker kritiseras och demokratin hotas av krafter som har annat på agendan än ett öppet och demokratiskt samhälle så kämpar också föreningar för sin tillvaro.
Det har blivit allt svårare att få människor att arbeta ideellt och avsätta tid att gå på möten i idrottsklubben eller i vilken förening det nu rör sig om.
Det finns säkert de som tycker att det är tråkigt med möten som ska följa en viss ordning, protokoll som ska skrivas, val som ska förberedas – men det är ju en skola i hur demokratin fungerar.

Och ja, demokratin kan vara omständig och ta tid – men det är ju för att alla ska ha en chans att yttra sig, och kunna följa med under hela beslutsprocessen.

Att vara aktiv i en föreningsstyrelse är också att få ett ökat inflytande – antingen det nu handlar om den sport jag utövar eller den by jag bor i. För den som är nyinflyttad eller rentav nyinvandrad är föreningslivet en suverän språngbräda in i samhället.

Förra veckan blev jag vald till ordförande i Byaföreningen i Viken. Det känns förstås hedrande. Men också roligt och stimulerande.
Det är kul att försöka påverka kommunen i olika frågor och det är intressant att lära sig mer om sin egen bostadsort.
Jag har redan suttit ett år i styrelsen och under den tiden har jag träffat många aktiva och engagerade bybor, både i Byaföreningen och i andra föreningar på orten.

Men fler behövs.

Som pensionär har jag tid att engagera mig ideellt. Svårare är det förstås när det ska kombineras med arbete och allt annat i livet.

Därför måste demokratin utvecklas och moderniseras – både inom politiken och föreningslivet. Nya mötesplatser, ny teknik – det borde förstås gå.
Grundprinciperna däremot ska vi inte tulla på.

Lotta Hördin

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s