29 dagar kvar till valet: Piska och morötter funkar inte

När rikspolitiker ska visa sig handlingskraftiga sker det ofta genom att tilldela många många miljoner till olika delar av vårt välfärdssystem. ”Här får ni flera hundra miljoner – lös problemen!”

Staten ska bidra ekonomiskt till områden som skola och vård. Pengarna är i grunden välkomna.

Ändå kan de här tilldelningarna bli nog så problematiska. För inte så sällan följs de av rätt detaljerade instruktioner om hur de ska användas. Med andra ord skär de direkt in i det kommunala självstyrelse, som vi har på både lokal och regional nivå. Det är kommunerna som är huvudmän för skolan, det är regioner/landsting som är huvudmän för vården. Ska staten gå in och försöka detaljstyra på det här sättet? 

Man kan se det som ett underkännande av hur kommuner och landsting sköter sin uppgift. Om så är fallet borde fler politiker verkligen våga ta en seriös diskussion om var huvudmannaskapet för till exempel skola och vård ska ligga. Är det staten som ska ta över? Ska landstingsnivån bort?

Det rådande läget är väldigt förvirrande, inte minst för de som ska se till att pengarna som kommer hamnar där de ska. För oss väljare blir det också oklart vem det egentligen är som bestämmer.

Sveriges Radios serie ”Besluten som formade Sverige” är intressant ur många synvinklar. Häromdagen lyssnade jag på avsnittet som handlade om kömiljarden, som infördes av alliansregeringen 2008. Då, precis som nu, var vårdköerna en stor fråga.

Alliansen ville ekonomiskt belöna landsting som kortade köerna. Men, som det sägs i programmet, det var inte bara tjänstemännen på regeringskansliet som var kreativa, även på sjukhusen flödade idéerna. 

På sjukhusen skapades flera köer. Patienter som frivilligt valde att vänta syntes inte längre i vårdköerna. Och så kunde statliga pengar kvitteras ut eftersom köerna på pappret hade minskat, trots att det ändå stod rätt många patienter i kön, om än frivilligt.

Enligt statsvetaren vid Uppsala universitet, Shirin Ahlberg-Öberg, har den här typen av statlig styrning ökat de senaste 30 åren. Den nuvarande regeringen har även den tilldelat vården och skolan stora miljontillskott med tydliga mål, till exempel att öka personalbemanningen.

Den nuvarande regeringen avskaffade också kömiljarden.

I Region Uppsala som inte fick en enda krona av kömiljarden har man ändå lyckats vända trenden med långa vårdköer. Det har skett genom att man bestämt sig för att se tillgängligheten som en del av vårdkvaliteten, inte som en del av ett rent administrerande.

Sjukvårdsdirektören Åsa Himmelsköld tycker att politiker på riksnivå borde vara försiktiga med riktade bidrag. Inte minst för att de till sin karaktär är tidsbegränsade. Vården behöver tänka långsiktigt och planera efter de behov som verkligen finns.

Politikerna har ett behov av att visa sig handlingskraftiga. 

Men när de ägnar sig åt ren detaljstyrning riskerar de att skapa en ryckighet som i längden inte gagnar oss patienter.

Om rikspolitikerna inte tycker att kommuner och landsting sköter jobbet ska man inte använda piska och morötter, eller ständigt agera uppifrån utan att förankra hos vare sig lokalpolitiker eller de som arbetar inom verksamheterna.

Då ska man inleda ett seriöst reformarbete. Och det är också ett långsiktigt arbete.

Lotta Hördin

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s