7 dagar kvar till valet: Det farliga missnöjet

Alla i vårt samhälle har rätt att klaga på en politiker, rikta kritik mot en politiker eller vara missnöjd med ett politiskt beslut.

Men med denna rättighet följer också ett ansvar.

Det duger inte att ägna sig åt svepande generaliseringar i sin kritik; politiker är odugliga, politiker vill bara tjäna pengar, politiker är dumma i huvudet.

I förlängningen av detta hörs inte sällan missnöjesyttringar typ: inget fungerar i det här samhället, sjukvården är helkass, jag får inget för mina skattepengar, brottsligheten ökar, skolan befinner sig i kaos…

Vem tjänar på den här typen av svepande kritik?

Jo, populister som Sverigedemokraterna.

De hakar gärna på. De tar de problem som finns i samhället, för givetvis finns det problem, och sedan förstärker de missnöjet med att dra allt över en kam och levererar ett budskap som går ut på att ingenting fungerar i Sverige.

Hur de genom praktisk politik ska få köerna till vården att minska, bekämpa gängkriminaliteten, förbättra skolresultaten har de sällan svar på.

Allt kommer i deras ögon att fixa sig när de tar till sin enda lösning: Stoppa invandringen – och se helst till att alla nyanlända lämnar landet.

En enda lösning.

Tyvärr tycks detta, enligt opinionsmätningarna, tilltala så många som cirka 19 procent av de röstberättigade.

På den här gruppen biter inte faktabeskrivning av läget i landet som visar på en relativt låg arbetslöshet, en hög sysselsättningsgrad, att en del brottslighet minskar, att skolbetygen klättrar sakta men säkert uppåt, att vården levererar goda behandlingsresultat, att statsfinanserna är goda. Det är några exempel på att Sverige i mångt och mycket faktiskt fungerar.

Nej, nej, allt är skit i Sverige, säger populisterna. Och framför allt är det de där journalisterna som ljuger.

En populär måltavla för populister. Särskilt mycket kritiseras public service. 

Statligt finansierad etermedia ska enligt de regler den har att följda stå fri från politiskt inblandning vad gäller innehållet. Här arbetas efter pressetiska regler vad gäller oberoende och opartiskhet. 

Men så tycker inte populisterna är fallet. Journalisterna är vänstervridna.

Och det är ingalunda enbart Jimmie Åkesson som uttalar sig svepande kritiskt mot etermedia. Kristdemokraternas ungdomsförbund, KDU, vill avskaffa public service. Pengarna kan läggas på viktigare områden i samhället, menar de unga kristdemokraternas högste företrädare.

En fri och oberoende media är a och o för ett demokratiskt land.

Att det inte bara är Sverigedemokratiska företrädare som hävdar motsatsen är skrämmande.

Vi har sett hur folkvalda politiker i Polen och Ungern gjort inskränkningar i yttrande- och pressfriheten.

Totalitära ledare har inte sällan kommit till makten genom val.

De exploaterar ett missnöje byggt på känslor framför fakta.

Och sedan börjar de att tulla på medborgarnas rättigheter.

Så du som gillar att kritisera politiker, även om du gör det i svepande ordalag, borde tänka dig noga för på valdagen.

Man ska vara rädd om rätten att klaga på politiker och politiken.

En dag kanske den inte finns kvar.

Lotta Hördin

En reaktion till “7 dagar kvar till valet: Det farliga missnöjet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s